Marion kan konsten – att få de allra enklaste ting att bli så vackra och stämningsfulla. Surfa in en sväng på hennes blogg och dö en smula när du ser alla hennes fina bilder.

Ett besök hemma hos Marion och hennes man Casper  på Öland resulterade inte bara i ett julreportage. Hon lyckas nämligen ofta med att rubba mina tankespår och få mig att omvärdera ett och annat här i livet… så man lämnar ett möte med Marin, med huvudet fullt av tankar om livet och val man gjort och gör.

En av de många saker jag gillar med Marion, är hennes förmåga att se skönheten i naturen. En bit drivved, en sten, fina kottar… och hur hon sedan kan förvandla det till inredningsdetaljer som känns coola och nutida. Det här är ett just en sån sak. På en av sina promenader hittade hon vildsådda eternellen Judas silverpenning. Varpå hon plockar med sig en knippe hem och förvandlar dem till en vinterdekoration, med små fastlimmade stjärnor.

Det är ju inte ett dugg svårt – men tricket är ju att se möjligheterna med tingen och få det så där eteriskt vackert.  –  suck  –  Marion är lite av en idol för mig…

En del retar sig och tycker att Alla Hjärtans Dag bara är ännu ett påhitt för att det ska handlas och köpas en massa saker. Men man kan hitta på så mycket som inte kostar ett skvatt.  Ett litet tips är att GÖRA något hjärtligt ihop med barnen idag (eller vilken dag som helst). Det här gjorde jag med mina barn när de var små – glitterhjärtan. Och jag älskar fortfarande det här pysslet!

Skär till stora hjärtan av vanlig brun wellkartong. Skydda arbetsytan med plast och lägg ut hjärtanen. Vattenbaserad färg i rött, orange, rosa (vilken typ av färg som helst – spelar ingen roll) och en pensel. Sen är det bara att låta ungarna gå loss. Det är fint när färgerna blandas. Låt torka.

Pensla ganska generöst med hobbylim över hela hjärtat. Sen är det strössel-tajm med glitter i guld och silver och paljetter. Det fastnar i limmet. Låt torka. Färdigt!

Hjärtanen kan man inget annat än älska! Vill barnen ge bort hjärtanen, gör fina paket genom att slå in dem i bakplåtspapper, så att man kan ana hjärtat genom pappret.

Kärlek är förresten gratis! Det kostar ingenting att ge bort en kram!

Stram modernism och så där stiligt enkel att den ser ut att komma från Fina Butiken. Nej – har du fem barn eller en drös tonåringar är den inte superpraktisk, men vill du ha något snitsigt i fin-entrén så snor du ihop den här av sju kvastskaft och en cykelslang. När du tröttnar kan du säkert använda kvastskaften till något annat roligt fix.

Material:

7 st extra långa kvastskaft, 21 mm x 190 cm, kapat o klart

1 st innerslang för cykeldäck

Sandpapper

Bets

Så gör du:

1. Ena änden av kvastskaften är redan mjukt rundad och fin. Putsa till även den andra änden med sandpapper. Betsa skaften i önskad nyans. Låt torka
2. Klipp av cykelslangen på var sida om ventilen. Klipp sedan med vanlig sax slangen på längden så att den delas i två hälften så breda gummiremsor.
3. Ställ alla skaften framför dig och samla ihop i ett knippe, så att ett skaft hamnar i mitten och de andra sex runtom. Linda en gummislangsremsa hårt om mitten på knippet och knyt ihop ändarna.
4. Sprid ut knippet av skaft genom att vrida till de yttre skaften. Ju mer du vrider desto yvigare, så ta det lite försiktigt och vrid lite i taget tills du är nöjd med formen.
5. För att ställningen ska få stadga och behålla sin form, flätas ytterligare gummislang mellan pinnarna, över och under ”midjebältet” som redan knutits på mitten. Dela den återstående gummislangen i två bitar. Fläta slangen mellan pinnarna som bilden visar och knyt sedan ihop ändarna hårt.

-”Hallå där stolschefen – här är ett nytt uppdrag till dig!” hojtade maken i morse.  När jag kom ut i köket, stod han med ett stolsben i handen. En av köksstolarna hade havererat.  – suck –

Jag har limmat och limmat och limmat de där stolarna hur många gånger som helst. Ja – faktiskt är jag husets stolschef, för det är jag som propsar på att vi ska ha gamla stolar – men gamla stolar tycker inte riktigt om det torra inomhusklimatet i modernt uppvärmda bostäder. Så de torkar lite för bra och plötsligt blir alla skarvar och fogar lite ruckliga. Eftersom jag gillar de gamla stolarna så får jag snällt limma också och förstärka med snedsträvor bakom sargarna. När läget blir riktigt desperat, blir det en och annan skruv också.

Så gjorde man förr – då var det inget slit-å-släng, utan man lappade och lagade in i det längsta. Och när det är riktigt bra, så är det just själva lagningen som är charmen.

Vill man vara lite vild av sig, kan man ju byta ut en och annan trasig pinne med något annat. Min pinnstol fick ny ryggpinne av en gren från skogen. Men det gäller att den där grenen får torka ordentligt innan man sätter den på plats – annars håller det inte ihop

Nu är frågan om jag ska limma tillbaka stolsbenet igen… tyckte allt att det började se lite dåligt ut… hm… eller om jag ska byta ut det mot något annat?

Jag kanske skulle såga av alla benen och montera sitsen på hjul istället… ?

Eller köper jag mig bara en ”ny” gammal stol. För numera är det ju helt okej att köra mixat kring matbordet. Haha… fast om det bara är EN stol som är ”mixad” så är den ju mer udda än jämn. Så avslutar vi veckan med ett stols-dilemma.

Så börjar ny vecka. Jag sitter parkerad vid datorn för att åstadkomma en text,  men utsikten från mitt skrivbord känns deppig. Det blev ju plötsligt  V I N T E R  igen!

Så jag får leta efter vårkänslorna i bildarkivet istället. Här är kommer lite vår att pigga upp både er och mig själv med!

Fast egentligen handlade just den här bilden mer om anslagstavlor. Just den här typen av anslagstavlor är fina att dekorera med. Fönsterbågar och gamla tavelramar – allt som behövs sen är ett snöre och en häftpistol.  Gör mer än en och ställ dem på ett sidobord eller skänk, i grupp. Med lite fina kort, bilder ur idningar eller barnteckningar blir ramarna rena konstverket. För vårkänslor kanske det ska vara fröpåsar och bilder på trädgårdar?

När jag ändå är i farten så kommer en annan variant på snygg-anslagstavla här. Just detta var en bit drivved jag hittade på stranden. Den var rätt fuktig och otäck just när jag hittade den och gubben var mycket skeptisk till att låta mig lägga den i bilen. Men den torkade ju fint Har man inte sån tur att man hittar stora plankor på stranden, så kan vilken gammal planka som helst duga.

SLIPA den! En del tror att all den gamla patinan försvinner då. Snicksnack – den försvinner inte så fort. Men en omgång med slipmaskinen tar bort alla otrevliga spetor och raggiga ytor. Måla den med en vit eller grå färg (vattenbaserad färg av vilken typ som helst) och torka sedan direkt av ytan igen med en torr tygtrasa. Så kommer ådringen fram.

Sen kan man spika upp en rad klämmor på rad och hänga upp trevligheter. Vilket ju genast fick mig att vrida på huvudet och titta på anslagstavlan här intill mitt eget skrivbord. Gargh – skomakarens barn! Den är full med tråkiga papper. Så nu kryper det sig på en känsla av att ateljén är i akut vårstädningsbehov…

Synd bara då att det fortfarande var  V I N T E R  idag. Så vårstädningen får faktiskt vänta till en annan dag.

Baking soda! Med andra ord  – bikarbonat.

Som det har retat mig i många år, att denna användbara produkt som kan köpas i rejäla förpackningar i USA, bara har funnits i löjliga småpåsar här hemma i Sverige. Kilopriset blir ju så mycket högre när det ska inhandlas i småportioner.

Men nu har jag fyndat! Eftersom Citygross inte bara säljer matvaror till oss vanliga hushållare utan även storköksförpackningar, så kan man där hitta jätteburkar med ett helt kilo bikarbonat. Hurra!

Med storförpackning av bikarbonat kan man bland annat göra brusande badbomber för små slantar.

Det är löjligt enkelt! Och man kan ju fylla en hel burk med härliga badbomber till sig själv – eller kan man förpacka dem var och en i lite cellofan, som karameller, och använda dem som härliga presenter.

Material:  Till 3 stora eller 4 mindre badbomber

1 liten påse (30g) citronsyra

160 g bikarbonat

1,5 dl olivolja

Doftolja och färg för tvål, Panduro

Ev torkade växter som passar till doftoljan – t ex torkade apelsinskivor, lavendel, rosenknoppar

Så gör du: (ignorera de små fåniga förpackningarna på bilden och satsa på stor burk )

1. Häll citronsyran och bikarbonaten i en liten skål. Rör om ordenligt.
2. Droppa doftolja och färg (om du vill ha det) direkt ner i olivoljan. Det är svårt att ange exakt åtgång och det är inte heller så noga – du kan börja lite försiktigt och ta mer sedan.
3. Häll ner oljan med de torra ingredienserna i skålen och blanda ordentligt. Tycker du att det blir lite färglöst eller inte doftar tillräckligt kan du droppa lite mer färg och doftolja i ”gröten”.
4. Blanda i någon torkad dekoration i blandningen – torkad lavendel eller brutna småbitar av torkad apelsinskiva. Dela upp gröten i 3 eller 4 lika delar. Krama hårt ihop den smuliga gröten till en boll. Faller bollen bara ihop i smulor, kan du försiktigt droppa lite mer olja i blandningen. Lägg bollarna att torka på en dubbelvikt kökshandduk. Låt de ligga på tork minst 1, gärna 2 veckor, så blir de riktigt torra och alldeles stenhårda. Förpacka dem sedan i cellofanpåsar – gärna ihop med hela torkade dekorblommor/apelsinskivor.

Plättlätt vardagslyx!

Carina är en god vän, som är riktigt fena på det där med trädgårdsdekorationer och betonggjutning. Hon har en fenomenal förmåga att direkt se vad som kan användas som gjutform till nya fantastiska betongfigurer. Men det här är i alla fall en form som till och med jag kan se möjligheterna hos på direkten

En betongkaka! Roligt och fin att duka upp med på ett fat i trädgården, bara till prydnad.

Du behöver inte fördärva kakformen hemma. Håll utkick på loppis istället. Där brukar finnas enkla sockerkaksformar och geleformar i plåt som kan köpas för en tia eller så. Det här är ju en rolig kaka att ge bort som värdinnepresent  till andra trädgårdsnördar också, så man kan baka ett par stycken åt gången. Pensla formarna inuti med vanlig matolja.

Betong köps i säck på byggvaruhuset. Finbetong är bäst till småprojekt. För att blanda behöver du en stadig hink, en degkrok i megaformat (också i byggvaruhuset) och en inte alltför klen borrmaskin. Håll till utomhus. Använd munskydd när du häller upp betongpulvret, för det är inte bra att andas in dammet. Pulver och vatten enligt anvisningar på säcken. Vispa ihop till en gröt och fyll dina formar. Ställ i skuggan och lägg gärna en plastsäck över så att betongen härdar lite långsamt.

Har du rester av betong i hinken, så skrapa ur hinken och lägg betongen i en hög på marken där den kan  härda. När den är hård slängs den i deponicontainerns på återvinningen.

Idag ska det bli en tur till stranden för att leta lite strandfynd. Flera flugor i en smäll – frisk luft, motion och kanske ett par fina stenar eller en bit drivved med sig hem.

Fina äggformade stenar blir fina som prydnad i trädgården. Allt som behövs är en stor krans – den kan man ju antingen köpa, vira ihop själv av björkgrenar eller göra av en halmstomme klädd med mossa – när den placeras på marken istället för att hängas på en vägg förvandlas direkt till ett fågelbo, redo att fyllas med fina stenar. Fint i rabatten eller på entrétrappan.

 Man kan ju ge fågelboet ett mer upphöjt läge också.

Den här piedestalen är enkelt gjord av klena trädstammar eller grova sly. Börja med att slå ner en spetsad träregel, 45 x 45 cm och ca 40 cm längre än dina stammar. När regeln står stadigt nerslagen i marken, är det den som utgör stommen till din narur-piedestal. Samla ihop sly och klena trädstammar runt regeln i mitten, så du får ett samlat knippe på ca 35 cm i diameter. Linda om med kraftig ståltråd så knippet håller ihop. Sen kan du dölja ståltråden med ett par varv rep, som en snygg detalj.

Piedestaler av trädstammar kan placeras var som helst i trädgården (där du kan slå ner en träregel vill säga) och göras i olika höjder. Det kan bli platsen för ett fågelbo eller kanske något roligt ”konstverk”. Det kan vara ett sätt att skapa blickfång och ge höjd i rabatt eller platsen för en blomkruka.

Finaste trampstenarna till trädgårdens djupa rabatter, gör du enkelt själv av betong och gamla tallrikar från loppis. Sen är det bara att stiga ut på ”finporslinet” när du ska rensa ogräs eller plocka blommor.

Leta på loppis efter fina tallrikar. Lite kantstötta gör inget :-). På lågprisvaruhus hittar du gjutform i form av enkla, runda platsbaljor. Köp ett par stycken, så du kan göra mer än en trampsten åt gången.

En säck betong, 25 kg, räcker till 6 st plattor, ca 30 cm i diameter.  Vanlig hönsnät eller annat glest metallnät klipps i ca 20 cm stora rundlar.

Blanda betongen som en tjock gröt, ca 3 delar betong + 1 del vatten.

Smörj baljans insida med lite vanlig matolja, Häll ca 2-3 cm betong i baljan. Peta ner metalnätet i betongen och häll sedan på mer betong för en ca 5-7 cm tjock trampsten. Packa betongen genom att upprepade gånger lyfta baljan en decimeter från marken och sedan släppa ner den.

Ska plattan ligga i rabatten spelar det ingen roll om de blir lite olika tjocka sinsemellan. Ska du använda dem till en gång, bör du mäta upp exakt hur mycket betong och vatten du använder, för att sedan upprepa samma mängd för samtliga trampstenar.

När betongen planat ut läggs en tallrik överst. Tryck varligt till tallriken så att den sätter sig ner i betongen. För att tallriken ska hålla sig på plats och inte tryckas upp av betongen igen, så läggs en tyngd på tallriken.

Betong blir starkast om det får härda långsamt. Lägg en bit plast över baljan och låt den stå på en skuggig plats så blir det bäst. Det kan ta ett par dygn innan den härdat, men sen är det bara att tippa den ur baljan. Låt den ligga ytterligare ett par dygn och torka till.

Tänk vad härligt blommigt och fint det kan bli av tallrikar i rabatten!

Häromdagen snubblade jag på bilder från en badrumsrenovering. Det var en budgetrenovering som inte tillät några utsvävningar i form av dyrt kakel, skiffer, marmor eller annan lyx. Tajt budget har dock aldrig hindrat någon att vara kreativ!

Så även om större delen av badrummet var kaklat med alldeles ordinärt vitt standardkakel, så fick det en och annan fin detalj av mosaik, gjord med krossat loppisporslin. Fuktskyddet i badrummet består ju inte av kaklet, utan sitter som en gummimassa under själva kaklet. Därför kvittar det vad man sätter utanpå – kakel eller gamla tallrikar.

För att komma igång börjar man med att brutalt krossa porslinet med hjälp av hammare. Lägg porslinet insvept i ett tyg, så att det inte far splitter och porslinsflisor åt alla håll.

När man sedan väl är igång och lägger mosaik, kan man vilja styra bättre hur porslinsbitarna ska se ut. Då använder man en så kallad kakeltång. Med ett nyp intill porslinkanten spräcker man sönder porslinsbiten – knips!

Fästmassan spacklas ut på ytan som ska kläs med mosaik, med hjälp av en tandad spatel. Man får inte vara allt för snål med fästmassan. Till skillnad mot kakel så har porslin en blank och oräfflad baksida, så för att det ska fästa behöver det kunna tryckas in i fästmassan. Dessutom kan porslinet vara en aning böjt och olika tjockt. Det är lättare att moderera om man har ett ganska tjockt lager fästmassa att arbeta med under porslinet.

Sen drar den kreativa processen igång. Det är lite som att lägga pussel. Ska du lägga mosaik på en stor yta, bör du dela upp det och bara dra på fästmassa på en liten del i taget. Annars hinner fästmassan torka till på ytan innan du vridit klart på dina porslinsbitar och bestämt dig för hur de ska ligga.

Om fästmassan jäser upp mellan porslinsbitarna, kan du använda en vass och smal skruvmejsel och skrapa bort en del av fästmassan när den börjat sätta sig, men ännu är lite fuktig så att den går att skrapa.

När fästmassan är helt torr är det dags att dra på fogmassa. Den köps ofta i pulverform och blandas med lite vatten. Dra på fogmassan med en mjuk gummispatel, kors och tvärs över porslinet.

Låt fogmassan torka till lite grann. Ta sedan en fuktad svamp och ”skura av” ytan, så får du släta och fina fogar. Låt torka helt och tvätta av igen med svamp.

Man kan göra mycket roligt med mosaik av gammalt krossat porslin! Här är samma teknik använd på en kruka och ett terrakottafat, för att göra en kaffekopp i megaformat. Numera finns det färdiga krukor som ser ut som bamsestora koppar, men när jag knåpade den här, använde jag handtaget från en gammal trasig porslinskanna.

Det kan tyckas fullkomligt sanslöst att sy sina egna lakan och örngott, när man kan handla sådant billigt på stora möbelvaruhuset. Men omvänt – syr man mycket, så har man förmodligen precis som jag, en hylla full med överblivna tygsnuttar eller tyger som det ”aldrig blev något av”. Då kan man frossa i galen mönstermix och sy ihop sina stuvbitar till fina örngott och lakan – som lappteknik men med megastora tyglappar.

Lakan till vuxensängar blir förstås gigantiska, men till bäbysängen eller liggvagnen är projektet mer hanterligt. Och det kan bli vansinnigt charmigt

Många handdukar har inhandlats på loppis genom åren och mycket har sytts av de härligt rejäla handdukar av linne och bomull. Men oj, vad svårt det är att slänga bitarna som blir över när man klippt i en gammal handduk.

Ofta är de handvävda – då gör det ont att bara slänga! Och ett broderat monogram är ju många timmars flit med nålen! Men även de minsta små snuttbitar kan bli något vackert. Den här tabletten, som också funkar som brickduk, är sydd av ”överblivet” och bortklippt.

Den som spar, hon har

En kruka gör ingen sommar! Man vill ha många så klart! Och handen på hjärtat – de allra flesta av oss har förmodligen en hel mängd bortglömda krukor i förrådet. Med sprakande färger och enkla mönster kan du förvandla alldeles vanliga terrakottakrukor till en riktig färgfest på uteplatsen!

Tricket för att få krukorna att liksom vibrera av färgen, är att måla med svamp. Inte vilken tvättsvamp som helst, utan en natursvamp av den typ som används just vid målning. Köp en i färgaffären och ta väl hand om den, tvätta ur den ordentligt efter var användning och den kommer att räcka livet ut.

Lite grundläggande Målartips hittar du via den här länken, och där finns också enkla mallar för dekoren.

För att kunna måla med svampen måste den vara mjuk. Blöt upp den i vanligt vatten och krama sedan ur den hårt igen. Färgen trycks ut i små klickar på en vanlig papptallrik. Doppa sedan svampen i färgen. Provdutta lite på ett tidningspapper, så att färgen tränger in i svampen och inte ligger kladdig på ytan. Måla sedan krukan genom att dutta svampen med lätt hand mot ytan. Först kommer målningen att se grynig och gles ut, men efter hand som du fortsätter att svampa på färg blir den allt tätare tills ytan slutligen är helt täckt.

För att få den där vibrerande färgskiftningen bör du arbeta med flera olika nyanser och färger. Välj två eller tre färger som ”trivs ihop”. Här på bilden har jag använt grönt, blått och vitt. De ska inte blandas/röras ihop, utan tryckas i klickar var för sig. När du sedan doppar svampen i färgen och börja dutta så blandar det sig efter hand och blir läckra skoftningar utan att du behöver anstränga dig det minsta. Tycker du att kontrasten mellan de olika färgerna blev för stor, fortsätter du bara att svampa – efterhand blandar färgerna ihop sig till en alltmer homogen yta.

Måla dekor med schabloner är snabbt och enkelt.

Schablonen gör du enkelt av tjock, genomskinlig plast. Det finns förstås speciella svamppenslar att köpa, men jag har alltid tillverkat egna, Billigt och bra! En avlång bit skumgummi vikt om en träpnne eller en blyertspenna och fäst med ett vanligt gummiband.

Tejpa fast schablonen mot ytan med en bit maskringstejp. Häll upp små klickar med färg på en papptallrik. Doppa skumgummin i färgen. Provdutta lite mot tidningspapper. Måla sedan genom att dutta med lätt hand över din schablon. Det ska vara sparsamt med färg, annars blir resultatet kluddigt. Dutta hellre flera, upprepade tunna lager fär ovanpå varandra, än att försöka täckmåla allt på en enda gång.

Med två olika färger får du ett livfullt, skiftande resultat. De streckade linjerna i motivet målar du sedan med hjälp av pensel eller glitterlim på tub. Glitterlimmet ger riktigt läcker effekt. Det här är verkligen inte krukor för mesar! Men så lyser de upp också och kan få den mest stillsamma lilla gräsplanta att se lite vågad och häftig ut!

Loppis! Vet man inte vad man behöver, så kan man helt plötsligt drabbas av ett behov där och då. Som när jag helt plötsligt stod framför en stor hög med lådor. Möblerna lyste med sin frånvaro. De var möjligen uppätna av trämask eller fördärvade på annat sätt. Men den kloke loppishandlaren hade sparat alla gamla utdragslådor. Den superhändiga kan snickra sig ett nytt vackert skåp med mixade lådor – jo, men även om man inte har sådan färdigheter kan man ha glädje av en gammal utdragslåda.

Och det mest självklara (kan tyckas) är att en lådda snabbt och enkelt kan bli en blomlådda Den här godingen målade jag svart och textade sedan lite snirkligt just detta utmed sidan. Fodra lådan med plast och plantera. Jag ville att låddan skulle komma till sin rätt och gjorde ett mes sparsmakat arrangemang av fetbladsväxter. Fin gå-borts-present!

En liten lådda kan bli en fin tavla. Den är ju redan som ett tittskåp. Jag målade min låda vit, men sparade lådans front i originalfärg med knopp. Man får ju inte glömma bort ursprunget, inte sant? Sedan limmade jag ett vckert dekorpapper i lådans botten, som nu blev tittskåpets baksida. Fjärilar av papper gillar jag bättre än de riktiga fjärilarna, som jag tycker ska få fortsätta flyga i det fria.

En av mina fyndade lådor var av gammal handsnickrad sort och så vacker på undersidan, att jag valde att vända undersidan framåt. Plättlätt att förvandla den till en klocka. Allt som behövdes var ett borrat hål, 10 mm i diameter, och ett urverk. Finns på Clas Ohlson bland annat.

Men jag hade fortfarande många lådor kvar att leka med. Det fick bli en hel grupp av lådor att sätta på väggen. Som små hyllor. Så här ett ta efter, kan jag tycka att det här hade blivit ännu mer effektfullt om jag blandat med större lådor som varit djupare. Det hade blivit ännu häftigare.

Förresten har jag ännu kvar en hög lådor på vinden… hm… undrar om man kan få ihop så många att man kan täcka en större del av en vägg?

Loppis, mera loppis! Där finns mängder med skatter för den som har ögon att se dem. Förmodligen kan du hitta mängder av fina små spegelramar. Kika på hyllorna för uppläggningsfat och brickor av metall – mässing, nysilver eller till och med koppar! För upphängning av spegeln, borra två hål genom fatet en liten bit ifrån varandra (på den yta som ändå kommer att täckas av glaset senare. Trä en ståltråd genom hålen och tvinna sedan ihop ändarna på ståltråden, så du får en liten ögla att hänga upp med.

Samla på dig ett par stycken och sväng sen in till glasmästeriet, så kan du få spegelglas tillskuret så att det passar precis i fatets mitt. Spegelglaset fästs med silikon eller ett superstark konstruktionslim. Men just silikon går ofta att köpa på små tuber, ungefär som Kalles kaviar. Lite mer behändigt om man bara har småsaker att fixa.

På det här viset kan du få ihop mängder med små roliga speglar till en spegelvägg. Vanliga ramar för foton och tavlor  kan också förses med spegelglas. På så vis kan du få ett varierat utbud av former, färger och material för ett riktigt spännande spegelkollage.

Härliga tider, sommartider, loppistider!!! Varje loppis är en skattjakt – kanske finns där ingenting, kanske finns det just det där som du inte visste att du absolut behövde

Men framför allt kan man betrakta loppis som fantastiska lager av hobbymaterial. Där finns ju massor av roliga grejor som man kan göra kreativa projekt av! Bara du… eller du och barnen… eller du och kompisen. Det här är ett skojigt projekt som går att göra delvis direkt på loppiset.

Bygga knasroliga, charmiga, fantastiska tårtfat! För hamnar man på ett loppis med stort utbud av allehanda porslin och glas, så är det just där man kan stå och blanda, prova sig fram, till den bästa kombinationen. Hitta en hörna där du prova och stapla porslin. Du behöver förstås en mix av tallrikar av olika storlekar. Själva foten och mellandelarna kan bestå av ljusstakar och vasar. Och de måste inte vara porslin, de kan ju vara av metall.

Allra överst på toppen kan man skoja till det med en porslinsfigurin eller en kopp… tja, eller både och!

Risken är, att du tycker det är så roligt att du inte kan hejda dig, utan hittar byggdelar till flera knasroliga tårtfat. Men de kan bli fantastiska presenter, så varför inte knåpa ihop ett par stycken när man ändå är igång?

Det krävs inget märkvärdigt konstigt för att fixa det här: T-röd, diskmedel, markeringstejp, en tub klar, transparent silikon och lite lugn och ro. T-röd för att torka av de ytor som ska limmas mot varandra. Silikonet för att limma – det fäster trots att ytorna är blanka. Dessutom ”bygger det” – så om ytorna är ojämna så fyller det ut mellanrummen. Silikon finns i stora tuber (och du kan du välja det superstarka silikoner avsett för akvarium) som det behövs en så kallad limpistol till – det är billigast om du har flera projekt. Det finns också i små tuber som kan klämmas för hand – lagom för ett enstaka projekt.

Egentligen är det bäst att inte limma alla delar eftersom ett högt fat i flera våningar är svårt att förvara, diska och hantera. Limma istället ihop det som flera ”fat på fot” som sedan staplas på varandra och användas i olika kombinationer.

Vänd tallrikarna med baksidan upp. Tryck ut lim på vasens/ljusstakens ovankant och tryck sedan fast den centrerat mitt på fatet. Doppa fingret i en skål vatten med några droppar diskmedel i, så kan du stryka fingret mot silikonet och få en jämn blank yta utan att fastna. För att inte ljusstaken/vasen ska glida iväg, så fäster du den med maskeringstejp.

Silikon torkar långsamt, så låt det stå minst ett dygn.

Fina kaffekoppar blir sötaste ljuslyktorna – och har du ändå planerade silikonlimningar på gång, så kan kaffekopparna upphöjas på fot. Jag köpte en träljusstake och målade den, innan kaffekoppen limmades på toppen. Det funkar utmärkt att använda värmeljus eller små blockljus – men vill man skoa till det kan man ju också gjuta egna geléljus, färgade med brun ljusfärg som får det att se ut just som kaffe.

Klar ljusgelé, ljusfärg och ljusvekar hittar du på Panduro.  Hittar du dessutom en kaffekanna av glas (som tillhört kaffebryggare) på loppis, så hugg den. Den är perfekt att använda för att smälta ljusmassa. Skopa i ljusgelén i kaffekannan och sätt den i en gryta med vatten för att smälta gelén i vattenbadet. När den har smält är det enkelt att hälla upp ljusmassan direkt ur kannan, så mycket som behövs. Blir det något över i kannan, kan du låta det stelna och spara i kannan till nästa gång du vill gjuta ljus. Då är det bara att värma upp igen. (Jag har ett par stycken sådan kannor i ett skåp, så attdet är enkelt att smälta ljusgelé och stearin).

Finakaffekoppar blir också charmiga ljuslyktor.

Pippijåglarna har förstås redan lagt sina ägg för i år – men ibland handlar det om NÄR det är enklast att ta itu med projektet. Och den här skojiga fågelholken är ett typiskt bra sommarprojekt! Och dessutom ett sådant där man kan involvera barnen.

Själva holken är en terrakottakruka och kravet är att krukan har ett hål i bottnen, stort nog att bli ett inflygningshål för fåglarna – ca 27-30 mm. Med lite tur finns det redan terrakottakrukor undangömt i förråden. Använda krukor ska diskas och torka. För att små fågelbebisar ska kunna kravla sig upp till holkens hål, behöver krukan vara sträv på insidan. Klipp en 6-7 cm bred remsa av grovsäckväv och limma fast med trälim, från hålet i bottnen och nästan upp till krukans kant (klipp av ca 3-4 cm innan kant).

Förbered holkens fäste – en 95 mm bred bräda,  ca 15 cm längre än själva holkens diameter. Den kan snitsas till genom att formsåga den med spetsiga ändar. Och så ett runt lock av trä – till det används kraftigt virke, ca 28 mm. (Du kan skarva ihop flera brädor för att få tillräcklig bredd) Tänk på att krukan är konformad. Såga den runda träplattan några millimeter mindre än krukans öppning och slipa den också lite så att kanterna lutar och bättre följer krukans form.

Skruva fast den runda plattan mot bakstycket. I själva krukan borras hål, ca 14 mm upp från kanten,  så att krukan kan fästas med två skruvar. Terrakotta är ett ganska mjukt material, men ta det ändå lite varligt.

När alla delar är klara kan man måla och dekorera av hjärtans lust! Det finns hobbyfärger som är speciellt avsedda för utomhusmiljöer, men… vanlig hobbyfärg sjunker in och fäster också bra och om holken sitter lite skyddat under ett takutsprång så kan även vanlig hobbyfärg hålla i många år.

Holken limmas på plats över den runda träplattan. Stryk silikon sunt träplattans kanter. Förstärk sedan limningen med ett par skruvar.

Det kommer inte att flytta in några fåglar i år, för de kommer inte att gilla doften av silikonet och färgen – men får den hänga ute i år, så är den redo för hyresgäster nästa vår!

Killar och smycken… det är ju inte mycket av det som jag knåpar ihop, som passar jättebra till killar. Men faktiskt har sonen varit glad för mina läderarmband och använder dem flitigt. Det här är en supersnabb variant!

Håll utkik efter äkta läderbälten med snygga spännen på secondhand-butikerna. För det här armbandet är det bara att sätta bältet rund handleden istället och prova ut lagom längd. Markera plats för nytt hål och för var bältet ska tas av. Skär av till lagom längd med mattkniv. Putsa till änden med fint sandpapper. Gör ett nytt hål för spännet genom att borra med borrmaskin!

Färdigt!

– ”Världen är full av fula prydnadssaker!”

Den tanken slår en allt som oftast när man besöker loppisar… eller vanliga butiker också för den delen. Men om man inte låter sig avskräckas alldeles när man går där bland loppishyllorna, utan försöker speja efter prylar med möjligheter – då kan det genast bli lite spännande. En utmaning helt enkelt

Madonnor är inte så ”heta” längre, men hon fick följa med här för att hon är ett fint exempel på ”drastisk skillnad”. För man måste försöka se bortom ytan när man spejar prydnader, bortom grälla färger eller konstiga material – så länge materialet går att måla.

Finns en hel del konstiga vägghängda prydnader också att hitta på loppis. Men om man bara tar sig tid att titta, verkligen titta, så kan det vara riktigt fina.

För dessa förvandlingskonster behöver man;

• T-röd
• Grundfärg, V-slip (min favorit)
• Ofärgad möbelvax
• Skokräm – svart el mörkbrun
• Möjligen pulvriserad krita
• Pensel, tandborste, tygtrasa

Diska, skura av prylarna och avsluta med att torka dem helt rena med T-röd. Sedan grundmålas de med den vita grundfärgen tills den vita färgen helt täcker underlaget. Det kan krävas 2-3 strykningar. Om du vill ha en mer åldrad och intressantare yta, kan du doppa penseln i lite pulvriserad krita och dutta det på yta. Då får ytan en lätt knölig struktur – vilket blir extra fint när den sedan vaxas.

Du behöver inte ansträna dig att måla ”fint” – tvärtom. Bara pensla på färg huller om buller tills den täcker.

Sätt lite färg på den ofärgade vaxen. För en rent gråaktig vax, färgas den mörkt grå med vanlig skokräm. Lägg en kladd på en papptallrik eller ett burklock av plast och gegga ihop.

Gnugga sedan generöst med vax på ytan. Tandborsten är bra för att verkligen gno vax in i varenda skrymsle och vrå.

Och avsluta sedan med att torka av det mesta av vaxet igen, så att det till stora delar bara blir en tunn hinna av vax på föremålet. Tips: om det färgade vaxet hinner torka till innan och du tycker att det blev lite för mycket av det goda – så kan du ta lite ofärgad vax på en trasa och gno ovanpå för att ”lösa upp” vaxet och kunna bearbeta det igen.

Låt torka!

Jag gillar rep! Hamparep, bomullsrep och …. ahhhh – tjärade rep! Jag blir betydligt mer shoppingsugen inne i en butik på en marina än i en… tja, skoaffär. Rep luktar gott! Och så är de väldigt användbara. Ibland köper jag hem en härva utan att veta vad jag ska ha den till, men det gör ingenting för den är fin bara precis som den är – som just en härva. En finess med rep är att det kan användas för att DÖLJA något som inte är fullt lika vackert som repet självt.

Rustad med rep och en fult guglansig mässingsljuskrona från loppis – inhandlad för blygsamma 30 kronor! Kan det bli nåt? Jajamensan!

Taaa-daaa! Inlindad och helt täckt med rep blev det en ljuskrona i rustik stil. Och den bara var lindad i rep skulle den kunna kallas rustik och inte alls behöva kännas som något ”marint”, men nu ville jag ju ha den just marin, så därför dekorerades den ytterligare med sjöstjärnor och snäckor. Att linda rep kräver lite tålamod, men samtidigt är det rätt meditativt och inte så svårt. Som att sticka eller virka. Utmärkt utomhuspyssel som man kan sitta i skuggan under ett träd och ägna sig åt (om man kopplar limpistolen på en förlängningssladd vill säga).

Lite svängar och mjuka former vill man ju ha, men undvik att ge dig på alltför komplicerade krusiduller. Limpistol är ett snabbt och effektivt verktyg, men fäster inte bra på blank metall. Förbered därför ditt föremål genom att linda den med textiltejp på de delar av kronan där du sedan måste börja och sluta replindningen. Då kan repets ändar limmas med limpistol och fästas mot tejpytan. Ett rep 6 mm i diameter ger fin repstruktur, men delar av kronan kan vara bättre att linda med ett kraftigt hampasnöre istället. Finns det någon yta på kronan som lämpar sig för att lindas med ett kraftigare rep, 12-155 mm, så blir det en effektfull detalj. En synlig repskarv kan döljas med en separat råbandsknop limmad över skarven.

Köpa rep? Bäst är förstås butikerna i hamnarna, men en del byggbutiker kan också vara hyggligt utrustade.  Har du långt att åka till kusten, så är Internet ett alternativ – www.claessons.com har alla tänkbara varianter och säljer också på löpmeter.